false

Första hjälpen i skogen eller på berget – detta behöver du veta!

Hur gör du om din kompis kolliderat på skotern och blir gråblek kallsvettig hud och upplever
svimningskänslor? Om kylan utomhus ger dig vita fläckar på huden? Eller om någon i sällskapet stukar en fot eller råkar ut för en olycka med kraftigt blödande öppet sår? Var förberedd på vad du behöver kunna om olyckan skulle vara framme i skogen eller på fjället.

Mikael Nyman utbildar inom säkerhet och första hjälpen, är guide på äventyrs- och outdoor resor och älskar livet utomhus lika mycket som du och jag. Just nu är hans största passion att utforska övergivna gruvor och gruvklättring. I den här artikeln ger Mikael dig tips, råd och rekommendationer för hur du ska agera om olyckan är framme.

Mikael berättar att de vanligaste skadorna som sker på berget är stukningar och fallskador tillsammans med överbelastningsskador och skavsår när du vandrar. På skoter så är det oftast kollision eller de skador som uppstår när man välter med sin skoter eller ramlar av. Hur illa det är beror på hastighet och terräng.

Första hjälpen
Det viktigaste du behöver ha med dig på äventyret är kunskap om hur du ska agera. Gå en kurs i första
hjälpen (i Sverige ska du leta efter kurser i L-CABCDE) så du vet hur du ska frysa situationen och få tag på
hjälp.

– Om olyckan är framme på fjället så kommer det vara viktigt att du kan navigera. Detta handlar inte
om direkt sjukvård, men det är otroligt viktigt för att veta var du är, och kunna ge en korrekt
positionsangivelse med både koordinater och referenser till terrängen. Annars hittar inte
fjällräddningen rätt och tid är ofta en viktig faktor, säger Mikael.

STOP-metoden hjälper dig i krissituation
Mikael tipsar också om regeln STOP som hjälper dig att tänka rationellt om någon skadas på fjället. STOP står för stanna, tänk, orientera och planera.

1. Stanna. Stanna upp i situationen. Rusa inte in en farlig situation. Ta några sekunder och stanna upp
och bedöm situationen du har framför dig
2. Tänk: Vad har hänt? Vad har vi för utrustning och möjligheter att hantera situationen?
3. Orientera: Orientera dig. Var är du någonstans? Hur ser miljön och situationen ut?
4. Planera: Gör en plan för omhändertagande och eventuell evakuering.
När du gått igenom STOP ska du göra ett första omhändertagande enligt flödesschemat LCABCDE. Det ser till att du gör de viktiga livräddande åtgärderna i rätt ordning.

L: livsfarligt läge
C: catastrophic bleeding,
A: airway
B: breathing
C: cirkulation
D: disability
E: exposure & Examination

Mikael understryker att kunskap är viktigt och att det är bättre att gå en kurs för att sedan köpa den
utrustning som du väljer att ta med dig, hellre än att köpa ett färdigt sjukvårdskit som innehåller utrustning av varierande kvalitet och som du ändå inte vet hur du ska använda.

Larma vid misstanke om inre blödningar
Inre blödningar som kan uppstå från till exempel kollision eller kraftigare olyckor på snöskoter är svårt att
åtgärda på fält.

– Om du misstänker en inre blödning så gäller det att evakuera så snabbt som möjligt. Tänk på hur
skadan har uppstått. Kan händelsen gett upphov till en inre blödning? Tecken på inre blödning är
gråblek kallsvettig hud, svimningskänslor, oro, ångest, törst, i början snabb puls, snabb och ytlig
andning.

– Se till att personen ligger plant och skydda hen från nedkylning. Undvik att ge dryck. Larma och
evakuera så snabbt som möjligt rådger Mikael.

Kyla kan vara farligt under alla årstider
Oavsett årstid på fjället så ska kyla bedömas som farligt.

– Regeln att du ska vara torr, mätt, varm och glad är bra att ha med sig. Är det så att om du har ätit
dåligt, druckit dåligt, sovit dåligt eller har ansträngt dig mycket så är du känsligare för kyla. Tänk på
att när det blåser så blir det mycket kallare än vad det skulle ha varit en vindstilla dag, säger Mikael.
Det finns flera olika typer av hypotermi, dvs när vi har för låg kroppstemperatur. En typ är när man blir
nerkyld snabbt, t.ex. när du hamnar i en isvak, så kallad akut hypotermi. Det som du blir utsatt för på fjället är ofta den kroniska hypotermin, nedkylning under lång tid. Det behöver vi vara uppmärksamma på.

– Om vi är ute på tur under flera dagar är risken påfallande att vi kanske äter och sover dåligt, och
därför blir låga på energi. Vi blir långsamt mer och mer nedkylda vilket är en farlig nedåtgående
spiral. Det första tecknet är att din kompis blir sur, håller sig för sig själv och undviker att röra på sig.
Då är det läge att bjuda på något gott och se till hen blir aktiv för att bryta den nedåtgående spiralen.
Om det går längre kommer personen bli mer apatisk och till slut medvetslös, berättar Mikael.
Lokala kylskador uppstår ofta när du har exponerad hud när det är kallt, oftast vintertid. Håll koll på
varandras ansikten, och se till och stanna upp och för att värma hud mot hud om det uppstår vita fläckar i
ansiktet. Vita fläckar är det första tecknet på förfrysningsskador. Märker du dessa i god tid och kan agera på dem så går det bra att fortsätta turen. Går kylskadorna längre kommer du uppleva hur huden känns huden vaxaktig och skadorna går inte att tina upp hud mot hud. Då är det läge att avbryta turen.

– Planera för kyla och se till att inte ha bar hud när det är vinter. Det är farligt att bli svettig och blöt,
så klä dig enligt flerlagerprincipen med flera tunnare lager, så att du kan reglera din klädsel efter
aktivitetsnivån, rekommenderar Mikael.

– Ha på dig rymliga kläder och skor. Många lokala kylskador uppstår när du har för tighta kläder och
pjäxor. Det är många som har förfrusit tår och fingrar, och det har du med sig hela livet, så ta det på
allvar. Tappar du känseln i fingrar och tår, stanna genast och värm upp dem. Ofta tänker man att det
kan jag göra sen, men stanna direkt.

Första hjälpen vid stukning

Stukningar är en skada du kan åtgärda direkt genom att lägga en kompressionslinda.

– Jag använder en elastisk linda av hög kvalité, en dauerlinda. Linda hårt och börja från foten och
handen, och linda sedan i riktning mot hjärtat. Låt lindan sitta i 20 minuter, ta sedan bort den och
linda om den lätt som stöd. För att vi skall få en funktionell skada som vi kan gå på är det viktigt att
linda direkt, väntar vi hinner det svullna till, och det har ingen effekt. Belasta försiktigt, men undvik
att överbelasta skadan, säger Mikael.

– Har du med dig ett par stavar på vandringen, har du mycket större möjlighet att avlasta skadan och
ta dig vidare.

Ta hand om sårskador

Andra skador som kan uppstå i skog och på berg är sårskador. Hur du bör agera beror på hur såret ser ut och hur djupt det är.

– Sår över leder, i ansikte och på barn bör generellt leda till evakuering, rekommenderar Mikael.
Det är viktigt att göra rent alla typer av sår ordentligt. Tvål och vatten räcker ofta långt. Mindre sår kan man plåstra om eller använda så kallade stripes för att sätta ihop. Är du ute på en längre tur så ska du vara
noggrann med att hålla rent i såret och byta plåster eller kompress. När någon i ditt sällskap fått ett sår så bör du se upp för blodförgiftning, eller sepsis. Det kommer ofta plötsligt med symptom som frossa, feber, svårt att andas, förvirring, diarré eller kräkningar. Muskelsvaghet och ont i mage eller i ryggmuskler eller leder är också symtom.

Förebygg skavsår

Skavsår är det vanligaste såret och har förstört många äventyr. Men skavsår går att förebygga. Ta med den
här punktlistan inför din nästa tur:

1. Klipp naglarna innan turen. De ska vara lagom långa och inte för korta.
2. Håll fötterna rena, och byt strumpor ett par gånger per dag. Skölj upp dem och låt de torka på
ryggsäcken. Bada och tvätta fötterna i fjällbäckarna du går förbi.
3. När du äter stannar för lunch så ta av skor och strumpor och låt fötterna vila. Ett par lägerskor kan
vara skönt.
4. Testa skorna ordentligt hemma innan turen. Du ska ha ca 1 cm tillgodo i skorna.
5. Undvik strumpor i bomull. Ull är ett bättre material.
6. Så fort du känner att du börjar få skavsår, stanna och tejpa fötterna. Använd leukoplast med 5 cm
bredd, en tejp som har porer och släpper igenom lite fukt. Leukostretch är en bra elastisk tejp, men
lite dyrare. Sporttejp använder många, men den är tätare vilket ger sämre funktionalitet.
7. Om du fått en blåsa är Compeed bra att sätta på. Undvik att ha sönder blåsan. Om du måste, gör det
med en nål som du eldat på med tändare, och var noggrann med att hålla rent för att undvika
infektioner.